NOFI - Norsk-Finska Handelsförening r.f.
Vi bygger broer mellom Norge og Finland for en bedre fremtid.

BLOG

Les våra publiserade artiklar, rapporter og nyheter.

Blog / Blogi


Finländska företagare – Norge ropar på era produkter och tjänster!

TEKST OG FOTO: Thorbjörn Sirén

Marknaden i Finland är totalt sett väldigt liten – för att kunna växa och måste allt fler företag söka sej ut – internationalisera sin verksamhet – men för små och medelstora företag finns det många handelshinder som måste övervinnas. Norge är ett av våra grannländer som inte stått i fokus för varken Arbets- och Näringsministeriet eller Utrikeshandelsministeriet, men det är fråga om en marknad där Finländska företag kunde ha mycket att hämta. Det var utgångspunkten för en bred handelsdelegation till Norge i slutet av oktober.

Norges ekonomi stark – konsumenterna välbärgade

I jämförelse med Finland som just nu är mitt inne i den europeiska monetära krisen, är Norge ett ekonomiskt stabilt och välbärgat land, där efterfrågan på både tjänster och produkter av hög klass är stor. Endast var 20nde norrman är orolig för sin framtida ekonomi och den norska kronan är stark. Arbetslösheten ligger på extremt låg nivå med europeiska mått mätt och landet har ett stort budgetöverskott samt världens största pensionsfond – en fond som i storlek överskred Abu Dabis motsvarande fond under delegationens besök i Norge. Landet har lockat en del finländska företag men handelsutbytet mellan Finland och Norge är fortfarande blygsamt. Bland de finländska storbolagen i Norge kan man nämna Kone, Ruukki, YIT, Finnair mfl.

Finländare pålitliga och snabba att fatta beslut

Försäljnings- och marknadsdirektör Knut Gaaserud på YIT a/s bekräftar den allmänna uppfattningen om finländare. Bra arbetsfolk, pålitliga, duktiga och tystlåtna – men snabba på att fatta beslut. De känner inte så mycket av några direkta handelshinder – de betraktas i allmänhet som ett norskt bolag och eftersom de inte såsom sitt moderbolag är involverad i konkret husbyggnadsverksamhet utan leverera tekniska tjänster till hus och fastigheter är deras situation en annan. Men de skulle gärna se flera finländska bolag och samarbetspartners och framförallt har de brist på välutbildad arbetskraft såsom ingenjörer i västra Norge. Gapet ligger på upp till hundra personer för tillfället.

Fra åpningen av den nye Marimekko butikken i Oslo med Mika Ihamuotila. I bakgrunnen står styreleder Klas Blomqvist.

Bra produkter går bra åt

Marimekko öppnade sin nya butik i Oslos bästa kvarter – välmedvetna om att deras produkter är efterfrågade. De har redan tidigare sålt sina produkter i Norge men nu satsar de ännu mer – men man kan inte komma till Norge med skjortan öppen och slå sig för bröstet. Produkterna måste vara av hög kvalitet, servicen av toppklass och läget är kritiskt. Ett gott bränd är till en fördel men det ger inga fribiljetter. Det krävs hårt arbete att etablera sig på marknaden men Marimekkos VD Mika Ihamuotila var övertygad om att satsningen på Oslo kommer att bära frukt. De norska gästerna på invigningen var förväntansfulla och mycket intresserade av Marimekkos utbud.

Enkelt att etablera verksamhet i Norge

Ett finländskt företag behöver inte ha en fast adress eller anställda i Norge för att få ett sk D-nr, man kan erhålla ett sk ’Dummy’nr vilket möjliggör öppnande av ett konto i en norsk bank. Lättast kommer man undan genom att endera via sin egen bank eller via tex DnB NOR Banks kontor i Helsingfors öppna ett konto. Det underlättar omedelbart handelsförbindelserna i det skede det börjar röra sig fakturor. Ett norskt konto ger mera tillförlitlighet och är lättare för den norska kunden som då kommer undan med avsevärt mindre byråkrati och rapportering till skatteverk etc. Då kan den finländska företagaren via DnB NOR Connect, deras internetbank sköta alla transaktioner direkt. Sedan när man börjar betala ut löner i Norge bör man ha ett skattekonto i en norsk bank, men behöver inte då heller ha en fast norsk adress. Följande steg är sedan att etablera ett bolag i Norge vilket är snarlikt med systemet i Finland. Direktör, VP Lars Øyvind Grindrud från DnB NOR Banks Global Cash Management, rekommenderade varmt öppnande av ett norkst bankkonto ”Norrmän är konservativa och krävande – ett norskt konto och ett norskt D-nr inger förtroende och skapar mycket bättre förutsättningar för att lyckas när det gäller att marknadsföra sig i Norge”.

Det finns kapital i Norge – även venturekapital

Det blev helt klart att det finns kapital i Norge i samband med beöket på det finländska investeringsbolaget CapMans norska huvudkontor. Direktör Kai Jordahl som svarar för CapMans BuyOut enhet presenterade konkreta siffror på hur de investerat i medelstora i börsnoterade företag i Finland fast övertygade om att skapa mervärde och ökad lönsamhet. Som exemel nämndes företagen Esperi, Havator, Eastway, DesignTalo. CapMan går in med kapital och skaffar sig en kontrollerad andel, en majoritetsandel av bolaget för en längre tid, men inleder med en ca 100.dagars startegigenomgång där man utreder företagets resurser, ledningens kompetens, markanden och förväntningarna. Däremot sätter de inte in egna människor i bolgen, de är således inte en managementorganisation. De vill skapa ökad volym, större lönsamhet och värdeökning. Detta bekräftas av direktör Markus Sjöholm från CapMan Finlands BuyOut enhet, några dagar senare på Handelsgillets och Hankens seminarium i Helsingfors.

Investeringara Finland – Norge långt på efterkälken

Huruvida det är avsaknande av ett FinPro kontor i Norge och avsaknaden av officiellt handelskontor i Norge, är orsaken till att investeringarna mellan Finland och Norge är på extremt låg nivå är svårt att säga eller om det är de andra handelshindren som är orsaken, men siffrorna är nedslående. Det Svenska Exportrådet är mycket aktiva och synliga och Norge är Sveriges största exportland.
Här uppgifter från Finlands Bank för år 2010:

Finland -> Norge 964M€
Norge -> Finland 707M€
Sverige -> Norge 25 405M€
Norge -> Sverige 31 062M€

 

Bristande kunskap om det andra landet är det största handelshindret

Under besöket kom det klart fram att bristande kunskaper om det andra landet är ett av de allra största handelshindren. Uppfattningarna om finländarna som inåtvända och blyga och dåliga på språk kom tydligt fram. Det andra problemet är utan tvivel den minimala satsningen från det officiella Finland i Norge. Ambassaden har en liten bemanning, främst politisk och avsaknaden av ett handelskontor och av FinPro-representation på plats i Norge försvårar handelsutbytet och nyetbleringar från Finland.

Artikkelen er publisert i: Företagsnyckeln 5/2011